Projektet är ett kombinerat kvinnocenter och hamam i Rinkeby. Det bygger på en analys av det offentliga rummet i Rinkeby och de föreslagna förändringarna av det offentliga livet i och med Järvalyftet..

The aim of this thesis is to examine expressions of power and racism in news reporting about the district of Rinkeby, Sweden, in two major Swedish newspapers. News articles are examined using Norman Fairclough?s three-dimensional model for critical discourse analysis. The discourse theory has also been complemented with theories of media in relation to power, ideology and racism. The study has shown that news reporting about Rinkeby largely focused on stereotypical subjects such as violence, social problems and crime.

Projektet är ett kombinerat kvinnocenter och hamam i Rinkeby. Det bygger på en analys av det offentliga rummet i Rinkeby och de föreslagna förändringarna av det offentliga livet i och med Järvalyftet..

Riskkommunikation till invandrare är ett problem i dagens Sverige. Detta har uppmärksammats av Suzan Rashid och Jasmita Jansaris enkätundersökning som gjordes på uppdrag av Jönköpings räddningstjänst. En annan tragisk händelse som delvis kan knytas till dålig riskkommunikation är branden i Rinkeby där sex unga kvinnor och en mamma med somaliskt ursprung miste sina liv. Syftet med denna rapport är att ge Jönköpings räddningstjänst en teoretisk inblick i hur det är möjligt att nå icke-svenska personer med riskinformation. Under rapportens gång har det dykt upp olika strategier för att lösa problemet med att nå icke-svenska personer.

Sweden's population holds today one of the highest life expectancies in the world and an increasing number of Swedes believe that they have good health. However, the problem still remains that there exists significant differences in health between different population groups and neighborhoods. Two neighborhoods that demonstrate high inequality in health status are Rinkeby and Danderyd in Stockholm County.    The purpose of this study was to examine why health differs between different neighborhoods and how residents experience the area and their health. To answer this purpose a combination of statistical data and qualitative interviews with residents in Danderyd and Rinkeby has been used with an additional literature review.      The study showed that the causes of health inequalities between these neighborhoods was primarily concerned with the factors of education, economic conditions, ethnicity, conditions of comfort and companionship and the surrounding residential environment. The population in Danderyd, made up largely of people with high education, good economic conditions and few foreign-born, while the majority of Rinkeby?s population consists of individuals with low education, poor economic conditions and a high proportion of inhabitants of foreign origin, which are determining factors leading to poorer health status among the population.

The objective of this research was to study how two newspapers in Sweden, Aftonbladet and Expressen are creating an image of the Stockholm suburb Rinkeby. The method used to do the study was qualitative content analysis. Ten articles were chosen, five off either newspaper and were found on the internet homepages of the newspapers on 15 November of 2013 and 27 January of 2014. Several theories were used in the study. Agenda setting theory, a media theory that explains the power of media, Figuration theory developed by Norbert Elias that deals with power struggles between different groups in society.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar konsumenten i sitt val att konsumera ekologiska eller konventionella livsmedel. Uppsatsens frågeställningar lyder: (1) Förekommer det ett mönster i hur konsumenter från olika geografiska och socio-ekonomiska grupper (Rinkeby, Liljeholmen och Östermalm) konsumerar ekologiska livsmedel? Vilka likheter eller skillnader finns platserna emellan? (2) Är det varans pris eller andra faktorer, såsom kunskap och attityder gentemot ekologiska livsmedel, som påverkar konsumtionen?. Fokus ligger på tre av Stockholms 14 stadsdelar: Östermalm, Hägersten-Liljeholmen och Rinkeby-Kista. Teorin inom ekologiområdet berör den typiska ekologiska konsumenten och inom geografin begrepp som exempelvis gravitationsmodellen, om beroendet mellan olika platser.

Under sommaren 2014 inträffade en skogsbrand i Västmanland. Det började brinna den 31 juli och 13 800 hektar skog brann upp. Formellt avslutades räddningsinsatsen den 11 september samma år. Människor tvingades lämna sina hem och medier rapporterade om den ?värsta branden i modern tid?.

Fem projekt och deras processerProjekten är ett urval av vad jag ritat under 15 år som praktiserande arkitekt. Avsikten är att belysa en del frågeställningar: Vad har varit de styrande faktorerna? Vad och vilka styr? Vilka var projektens bärande idéer?Projekt:- Ungdomens hus i Rinkeby. Nybyggnad.- Södertälje tingshus. Om-och tillbyggnad.- Radhus i Kv Kippinge, Hjulsta.

Svensk forskning om ungdomars attityder till polisen är mycket begränsad. Detta examensarbete syftar därför till att studera vilka attityder till polisen som förekommer hos pojkar i Stockholmsförorten Rinkeby, hur dessa kan förstås och förbättras om dessa är negativa. Studien är baserad på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med pojkar i åldrarna 15-16 år. Följande frågeställningar har besvarats:- Vilka attityder förekommer mot polisen bland pojkar i åldrarna 15-16 år i Rinkeby?- Hur kan dessa attityder förstås?- Hur skulle attityderna till polisen kunna förbättras om dessa är negativa?Grounded theory har använts som analysmetod och två teoretiska perspektiv har kunnat utskiljas ur empirin, vilka sedan använts för att tolka och förklara attityderna.

På vilket sätt framställs Rinkeby ? Kista som en otrygg plats av politiker och tjänstemän jämfört med de boendes? Och hur ser de boende på politikerna och tjänstemännens trygghetsplanering? Dessa är frågeställningarna som vår studie undersöker. Metoden har bestått av två delar: text- och videoanalys samt kvalitativa intervjuer av både beslutsfattare och medborgare i stadsdelen. Teorierna som har legat till grund för vår analys är Foucaults diskursteorier, Ristilamis forskning om förortsdiskursen samt Stigendals teorier om sociala levnadsförhållanden.Text- och videoanalyserna och de kvalitativa intervjuerna har visat oss att politikernas och tjänstemännens bild av trygghetssituationen i stadsdelen har varit annorlunda gentemot medborgarnas perspektiv. Denna skillnad ligger till stor del i deras olika tolkningar av begreppet trygghet som kortfattat kan uttryckas som att beslutsfattarna har en snävare, säkerhetsbaserad syn på trygghet medan medborgarna generellt inkluderar fler aspekter såsom den socio-ekonomiska situationen.

I denna uppsats undersöks hur förorten representeras i sju artiklar om Rinkeby och specialskolan Rinkebyakademien, publicerade på nyhetsplats i tre av Sveriges största dagstidningar. Sex av artiklarna är från 2010 och en är från 2012. Genom tillämpning av Stuart Halls representationsteori och Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, uttolkar vi betydelsen av de antaganden om världen som förekommer i artiklarna. Därefter analyserar vi antagandena i förhållande till den sociala kontext som är det svenska samhället. En kontext i vilken förorten är socialt underordnad andra delar av staden i en oförhandlad maktrelation.

I Järvaområdet finns ett par områden med omfattande utanförskap. Rinkeby, Tensta och Husby har de senaste åren drabbats av flera upplopp där våld och hot mot samhällsföreträdare förekommit. Social oro är ofta en benämning på anlagda bil- och skolbränder, stenkastning mot myndighetsutövare, skadegörelse, hot och våld mot tjänstemän, samt upplopp.Syftet med studien är att få en förståelse för hur yrkesverksamma och boende i Järvaområdet uppfattar social oro. Studien avgränsar sig endast till de områden i Järvaområdet, Stockholm som drabbats av omfattande social oro, i detta fall Rinkeby, Tensta och Husby. Studien utgår från djupintervjuer med poliser, politiker och boenden.

Luleå stadskärna brann ner till grunden den 11 juni 1887. Syftet med uppsatsen är att utreda hur stadsplanen arbetades fram och genomfördes när staden skulle byggas upp på nytt. För att sätta processen i ett sammanhang har jag också gjort en jämförelse med Sundsvall och Umeå som båda brann ner år 1888. Under åren som följde efter branden påbörjades och avslutades mängder med olika byggprojekt i Luleå. Befolkningsmängden ökade, både till följd av urbaniseringen och till följd av industrialiseringen.

The aim of the paper is to examine how public libraries can develop their services for children with ethnic minority backgrounds as a user group. This is achieved through studying the conditions for library services provided for children aged 9-12 in this group by public libraries in suburbs densely populated with ethnic minorities. The paper uses both a literature review and empirical research on the community libraries in Rinkeby and Rosengård as well as the town library in Lund. Services potentially available to these groups are analysed and discussed in the later chapters. The overall conclusion is that those services provided for ethnic minority children are largely the same as those provided for in children library services in general.